fredag 4 mars 2011

Ja men det sket sig ju...

En surdeg ska ju passas. Så det sket sig ju...

Igår förmiddags la jag min energi på att ringa runt och försöka få reda på om och istfall när jag skulle bli inlagd. Kvart över ett fick jag i alla fall tag på rätt människa som förvånat kläckte ur sig "Ja men du skulle ju vart här för en kvart sen...".
Vad bra att någon talade om det för mig också! Det var bara att packa ihop mig själv och Nisse och stressa iväg till Betty och moster Liza. Där fick Nisse hoppa av, och jag stressade vidare till sahlgrenska och satte mig i en säng. Sen satt jag där resten av kvällen. Natten försökte jag sova, men eftersom jag hade en granne som snarkade så i i hela piiip, så blev det inte mycket sömn. Idag hände det inte heller så mycket. Förmiddagen lekte jag nåldyna. 4 personer stack mig 6 gånger innan de lyckades hitta lite blod. Bra där... En föreslog lite käckt att hon skulle pröva att ta i mina fötter, men det tvärvägrade jag. Någon måtta får det vara.
På eftermiddagen blev det i alla fall lite undersökningar. Röntgen igen, och ultraljud på hjärtat. Vätskan verkar vara borta igen, så jag fick åka hem på helgpermis. Men jag måste dit igen på måndag... suck.

1 kommentar:

Emma sa...

Usch vad jobbigt, och vilken miss i planeringen att ingen ringt dig! Hoppas att allt ser bra ut på måndag igen så att du slipper bo in dig helt och hållet på sjukhuset - roligare kan man ju ha det!

Puss!